#43 Let´s Active "Big Plans for Everybody" 1986

Mitch Easter är mest känd som tidiga REM´s producent (utmärkta Reckoning och Murmur) men i min bok är han framförallt katalysator för en större mängd amerikansk indiepop under en tid då den relevanta musikvärlden övervintrade i små reservat i North Carolina, Athens, LA och i Australien. Mitch är även den enda uthärdliga sologitarristen jämte Dinosaur Jr´s 

J. Mascis. Med sin studio, The Drive-In, var Mitch fullt upptagen med att spela in en hel generation av sydstatspop till lågpris. Hans egna band, Let´s Active, kom i andra hand och fick ibland karaktär av soloprojekt. Så är det med Let´s Actives tredje LP, Big Plans.... är bandets bästa med klockrena poplåtar som saknar tydliga 60-tals referenser och bildar något eget. Det är alltid pop men samtidigt är det informerat av rock. Allt balanseras av Easters ljusa sång. Bästa är Fell, In little Ways, Talking To Myself...

The dB´s , med barndomskompisen Chris Stamey, är en tydlig referens.

#43 Gingersol "Nothing stops moving" 2000

Gingersol från Los Angeles/New York är ett Amerikansk "sol-pop band" när den är som bäst. Man bara undrar varför inte en sådan här platta fick/får mer uppmärksamhet. Här finns inte en svag låt. Steve Tagliere och Seth Rothchild är frontfigurerna som leverar fantastiska låtar som är som tuggummi som aldrig tappar smaken. Om man blandar Wilco, Replacements med lite country och Amerikansk klassisk pop så får man en rätt bra bild av hur dom låter.

Help Push The Car börjar som en Elliot Smith låt och övergår till en rykande refräng så att man nästan sväljer tuggummit. "Tuck me in" (tid 2.02) med klassiska gitarr riff allá Mike Campbell är en så enkel men genial poplåt så att man undrar varför har man inte gjort den innan själv. Ja, så fortsätter det låt efter låt.

Gingersol har tidigare gjort en EP "Extended Play" och tre album "Nothing stops moving, The train wreck Is Behind you och senaste Extended ( vilken jag ännu inte har hört). "Trainwreck plattan skulle lika gärna komma med på listan, men får ligga till sig lite till. Men spill ingen tid, utan köp genast utan att pruta.

#43. Poison Idea - "feel the darkness" (1990)

Alltså, jösses! Har man inte vaknat förr så har man det nu. Efter en lyssning på denna koloss till hantverk vill man bara lägga ner sina vapen å retirera. Portlands kungar, Poison Idea, ett band som startade redan tidigt -80-tal , släpper i början av -90-talet en av världens bästa plattor - "feel the darkness".....90-talet som för mig, till stor del, bara blåste förbi av sur brittisk indie-pop å amerikansk shoe-gazing. Bara efter den inledande, "Plastic Bomb"med sina majestätiska flygeltonerförstår man att detta kommer bli en fantastisk resa. Men detta handlar inte om en resa till det vackra Wien med alla dess balsalar utan en resa in i förortens misär där bristen på aktiviteter kan resultera i allt annat än komfort. Posion Idea som består av kanske världens genom tidernas största musiker, Jerry A - sångare och Pig Champion - gitarr - har inte levt det "lätta" livet om man säger så. Detta har definitivt influerat låtskrivandet. Men misären har en sån jäkla energi att man inte kan annat än att le. Med låtar som "the badge"(klassiskt polis-hat) och "just to get away"(här visar trummisen "thee slayer hippy" att även han är en gigant bland giganter.)

Ja, ljudbilden ligger tight som skalet runt en clementin. Poison Idea är mer än bara ett hardcore band. Vid tiden då det var dags att spela in detta monstertill skiva hade killarna utvecklats till sjukt kompetenta musiker - vilket de inte är sena på att visa upp. "Feel the darkness" känns som en hyllning till alla stora giganter - Darby Crash och Ian MacKaye lika mycket som Billy Gibbons och Ron Asheton. Gillar man hård rock kommer man älska "feel the darkness" - så enkelt är det....

Anekdot: En polare till mig berättade i helgen att när han gick å såg Poison Idea på Smålands Nation i Lund vid mitten på 90-talet så var Pig Champion så stor att han var tvungen att sitta i en två-sits soffa under hela konserten. Tydligen hade han även såna där kolossala grillkorvs fingrar som nära på krossade hans gitarrer. - Härligt!!